Valborgs brukar vara en dag med nära och kära för min del. Denna dag har dock varken bestått av nära, eller kära.

Jag har stått hela, halva dagen och lagat mat och bakat och diverse, till INGEN. För ingen har velat vara här.. Har själv tryckt i mig mer än vad magen rymde, bara för att jag kännt mig så fruktansvärt patetisk som suttit här hemma ENSAM på valborgsmässoafton. Tröstätit, som dom kallar det! Nu sitter jag här och alla andra är ute och har det trevligt med sina nära och kära, får mig knappt att känna mig mer patetisk. Försöker intala mig själv att idag bara är en dag precis som alla andra, men lyckas inge vidare med det. Det enda jag önskat är att någon, kunde fan ha varit vem som helst, bara någon, kunde varit här i början av kvällen och delat den glädjen jag kände då..
..för den är nu pasé som di kallert!

Jag är KNAPPT bitter.

Nu lämnar jag den här dagen bakom mig och tar nya tag imorgon. På morgondagens schema så står en låååång promenad och absolut löpning, gärna två gånger för den delen.

Godnatt allesammans.

MVH. Bitterfittan