Sitter nu här i min ensamhet efter en att för cirkus en timme sedan kommit hem från jobbet. Har spenderat min tid hemma idag, i ensamhet. Jobbade 7-12 och hann bara hem, så åkte Daniel iväg, för att inte komma hem förrän i natt någon gång när han och Nicke festat färdigt på den såkallade club27, som man själv inte ens kommer sig in på..

Tacka vet jag världens bästa hund! Hon finns alltid här hemma när man kommer hem och är lika glad varje gång, puss på Ellan. Sånna här dagar önskar man att man hade haft sin lilla bäbis att pussa på, men just nu känns det faaaaar away. Fick igår ett efterlängtat brev från barnmorskan i alla fulla fall och har nu ett spikat datum för ultraljud! Dock så är även det faaaaaar awy, 29 September får vi vänta till, dvs enligt nuvarande veckoräkning 19+1. De ante mig att det skulle bli så sent, bara för att jag längtat efter det så länge redan.

Aja, nu är jag trött och sliten efter mitt tio-timmars arbetspass idag. Kryper till kojs och hoppas att jag vaknar pigg och alert inför morgondagens arbetspass som startar 07.00.




Natti natti.